.

Och det var faktiskt inte helt lätt.

Eller själva spåret var väl inga problem, lagd på en gräsmatta i perfekta förhållanden.

Men la det bakom en hundrastgård. När jag la det var där inga hundar och det var även en sådan tid på dagen att jag tänkte att det nog inte skulle hinna komma dit några hundar heller. Men det gjorde det ju givetvis.

En ettrig liten terrier!!!

Så det var inte alls rättvist mot Lykka, men hon är faktiskt ganska fantastisk trots sina 4 månader så var hon jättekoncentrerad på spåret och på mig. Jodå emellanåt så tog den ettrigt skällande terriern över, men det krävdes inte mycket från min sida innan hon gick på spåret igen.

Hon var mycket duktig. Men som vanligt är hon så himla ivrig och far fram och tillbaka i spåret, och utanför, som en vante. Men hon hittar spåret, men det går ju absolut inte att lita på henne.

La även en liten vinkel som hon först missade, men sen hittade jättefint :-)

Med mycket träning blir hon säkert en bra spårhund, men vet inte riktigt hur jag ska få henne att lugna ner sig och BARA nosa i själva spåret!!!!