.

.... har jag!

Ja, ville bara berätta hur stolt jag är över mina barn.
Jag vet att jag (och säkert alla andra mammor) säger det till dom alldeles för sällan och även hur mycket man älskar dom.
Men jag är väldigt stolt över mina barn.

Man har lyckats i rollen som mamma och dom gör mig stolta varje dag.
Dom är snälla och omtänksamma (nåja, det där går väl upp o ner som hos alla), dom hjälper till mycket hemma med både det ena och det andra utan att jag behöver tjata och framförallt har dom alltid hjälpt till och ställt upp för Ronja.
Från det att de var 8 och 10 år, när Ronja var liten valp, har dom alltid hjälpt till med att sköta henne.
Dom har alltid haft 3 dagar i veckan var som det har varit tvungna att gå ut med henne efter skolan.
Det betyder att dom inte fått lov att gå hem till kompisar när det varit deras "Ronja-dag". Detta har alltid skötts utan något gnäll. Dom har ställt upp till 100% för Ronja och gör det i viss mån fortfarande.
Men är man 18 år och mest bor hemma hos pojkvännen, får man väl har förståelse för att Ronja kanske inte är prior 1 längre!

Men vill bara tala om för dom och alla andra, att dom alltid gjort mig mycket stolt över dom och jag älskar dom jättemycket :-)