.

Veckan har tillbringats på brukshundklubben. Kunde nästan ställa dit min säng, känns det som ibland.

I tisdags var det träning.

I onsdags var det årsmöte. Ovanligt många medlemmar som dök upp denna gången. Utmärkelser delades som vanligt ut på årsmötet och jag och Linda knep de flesta. Linda i lydnaden och jag i brukset.
Jag och Ronja tilldelades dessa vandringspriser för 2007: Bästa bruksmeriterade hund, Nydala Zoo's vandringspris till bästa bruksmeriterade hund och Årets pluttmästare bruks (som jag även fick förra året).
Ändå gick det ju inte alls bra för oss i brukset. Vi blev ju inte uppflyttade till elitklass utan höll oss i högre klass hela året. Men vi tävlade ändå så många gånger och fick så höga poäng så vi lyckades skrapa ihop en del meriter till vandringspriserna.

I torsdags var det HUS-möte inför kursstarterna. Jag ska ju bara hålla en "halv" kurs denna termin. Och med halv kurs menas med att jag ska hålla i brukslydnaden i spårkursen. Jag kommer att ha den 4 gånger i mars/april någon gång och P-O och Tommy ska hålla i själva spår-delen. Men det räcker för mig. Hade ju tänkt göra en sista satsning på Ronja i år så jag behöver tid för träning. Förmodligen satsar vi både på lydnad och på bruksspåret.

Fredag kväll - faktiskt hemma, efter en underbar dag.

Fredag morgon började med att Ronja skrek till på morgonen när jag gick upp, sen ville hon knappt gå, bara stå tätt intill mina ben. Såg att hon betedde sig konstigt med bakdelen. Försökte få henne att springa inne så jag kunde se om hon haltade, men hon ville inte. Hon ville knappt gå ut. Satte sig bara ner. När hon väl gick såg jag att hon haltade och gick mycket konstigt med bakdelen. Så morgonrundan blev inte den vanliga motionsrundan utan jag fick gå en mycket kortare och mycket långsammare. Men när hon börjat komma igång att gå så gick det bättre. Men hon hade ont och gick konstigt. När Pernilla skulle gå ut med henne på eftermiddagen hörde hon att hon skrek till igen när hon skulle lägga sig. Men de kunde gå sin runda utan större problem.  Kvällsrundan gick tydligen oxå utan problem, men när jag kom hem såg jag att hon gick stelt med bakbenen.
Idag lördag var vi ute en kortare morgontur än vanligt. Hon haltade inte och verkade inte ha ont, men såg att hon inte gick riktigt som vanligt med bakdelen. Det är något fel. Igår kväll fick jag ringa och Gösta och tala om att vi struntar i spårträningen, vågar inte låta henne pinna på i skogen.
Det här är ju inte alls kul.  Vet inte nu hur mycket jag vågar träna henne. Hopp är ju helt uteslutet just nu. Får se nu 1 vecka om hon blir bättre annars får vi väl åka till veterinären. Hon har ju HD-fel så man oroar ju sig för att det är något som ska visa sig nu. Och avvägningen av motion och vila är svår. Hon behöver musklerna för att stärka bakdelen, men för hård träning kan göra det värre. Förhoppningsvis är det något tillfälligt som går över. Men, som sagt, jag är ju jätteorolig.
Kanske blir det så att jag får lägga ner satsningen på tävlingar ändå och sluta med det helt och hållet. Vore trist!