.

Så var lillsemestern slut. Hemma från Polen igen. Spa i 4 dagar var underbart. Helkroppspeeling, helkroppsmassage, solarium, ångbastu, torrbastu, saltbastu, isgrotta, varma härliga bad, bubbelpooler, vattenfall i isvatten, saltvattenbad, relaxrum, musikterapi, goda drinkar och mycket mycket mera. Härligt. Det som var mindre bra var maten. Den var, enligt min mening, riktigt äcklig *iiäähh*. Serveringspersonalen ingen höjdare heller. Såg ut som om vi bara var till besvär. Men hotellet och spa:t var fantastiskt.
Jag fick dessutom en specialmassage av massören. Lyckades charma honom på något sätt, för de andra fick inte de förmånerna. Härligt var det. Men vad hände sedan. Jo, när vi skulle åka hem lyckades jag ändå få nackspärr. En av de värsta jag haft. Fick leva på värktabletter hela vägen hem. Skitjobbigt. Hur kan man få nackspärr när man är så mjuk i kroppen efter sådana behandlingar vi fick? Ingen aning, men jag fick det - och har fortfarande skitont. Nu har det onda dragit sig lite neråt mot axlar och skuldror. Fick sova med värktabletter natten mot idag. Får se om jag får ta ytterligare tabletter inatt.

Tillbaka på jobbet var det precis som vanligt. Eller, värre. Igår hade internet legat nere. I morse fungerade det. Efter lunch låg internet nere och Telia sa att det skulle vara åtgärdat kl 16. Sen sa dom kl 17. Sen hade kundtjänst stängt och det hade ännu inte kommit igång! Man blir så fruktansvärt stressad av att ingenting fungerar. Vi kan inte jobba alls utan internet. Vi är uppkopplade on-line hela tiden. Så jag gick hem lite tidigare idag. Lika bra, Ronja skulle ju badas idag. Imorgon ska hon opereras och då ska hon vara nybadad. Det är hon nu. Men det var inte heller så kul när man har nackspärr, det fick ju gå. Allt måste ju gå, trots att man nästan är helt orörlig, har skitont och känner sig som en 80-åring. Skulle egentligen inte sitta här med datorn i knät heller, men vad gör man inte för omvärlden?