.

Äntligen fredag och hela helgen framför sig! Egentligen skulle jag behöva hjälpa maken med trädgården, men är knappt hemma i helgen. Vi fick ju hyra en stor fräs (stor-fräs?) i veckan eftersom vår egen fräs gick i sönder. Maken fräste tomten, det blev jättebra. Nu måste vi gå och plocka mer sten, räfsa och jämna till och till nästa vecka kanske vi kan så gräs.
Men som sagt helgen är redan uppbokad för andra aktiviteter för min del och jag får lite dåligt samvete. Dels ska vi upp till makens storebror och hans fru i deras stuga i Kristianstad där vi bla ska försöka plocka svamp. Sen kommer vi förmodligen bli bjudna på vildsvin eller hjort till middag (som jag hoppar, men de andra tycker nog det är gott), förhoppningsvis med svampar som tillbehör. Dels ska jag upp till Ronjas uppfödare i Göteborg för en kennelträff där vi denna gången kommer att träna lydnad o agility. Men visst ska det bli kul, fast man har dåligt samvete för att maken får dra ett sånt stort lass själv när jag är och roar mig med Ronja.

Annars har veckan varit jättehektisk på jobb. Har givetvis inte hunnit med allt jag skulle, fast jag tycker jag planerar så bra. GANT-schemat spricker hela tiden trots gedigen utbildning i projektledning. Förstår inte varför? Men reklamkampanjerna avlöser varandra, tidningsannonserna blir större och fler hela tiden, telefonerna ringer mer och mer (tycker jag i alla fall). Man ska väl vara glad att man har något att göra, då vet man att man behövs. Men ibland kan det bli lite för mycket.
Idag hände något trevligt på jobb (jodå, det brukar alltid vara trevligt på jobb, men idag var det extra trevligt). In kom en kund som tittade underligt på mig som om vi kände varanda och som om han ville att jag skulle börja prata. Det visade sig sen att det var en gammal klasskamrat till mig från 7-8-9:an. Har inte sett honom sen vi slutade 9:an, men jo, jag kände igen honom när han sa sitt namn. Vi pratade jättelänge. Mycket trevligt faktiskt. Här har man kontakt med så otroligt mycket folk så det är inte helt ovanligt att man känner de som kommer hit. För någon månad sedan kom en tjej sin om gått i vår parallell-klass i 7-8-9:an. Hon kände igen mig, men henne kände jag inte alls igen.

Nä, nu är det hemgång!
Trevlig helg!