.

I några veckor har jag sovit väldigt oroligt. Nu i helgen har det varit värre än tidigare. Vaknar, ligger och funderar, funderar och funderar. Och det är inte jag. Jag har aldrig haft problem att sova, jag är ingen funderare (i alla fall inte när jag ska sova). Men nu är det skitjobbigt. Anledningen vill jag inte gå in på här, den är mycket privat, men jag känner att jag inte kan göra så mycket åt det. ......just nu, i alla fall! Men det är jobbigt. Nu börjar det kännas i kroppen. Jag behöver min skönhetssömn. Jag är en sådan som kräver 8 timmars sömn varje dag för att må bra och fungera bra. Så detta rubbar allt och gör mig både frånvarande och kinkig.
Vad gör man? Det funderar jag oxå på! Ska jag ta tag i detta eller ska jag låta det gå ett tag och se vad som händer? Jobbigt jobbigt jobbigt. Jag måste fatta ett mycket obehagligt beslut snart. Hur jag än kommer att göra kommer det att  vara skitjobbigt och jag kommer att må skit, det vet jag!

Usch och bläää!