.

Var och tränade på klubben igår. Hade ingen som helst lust att åka dit och sökte anledningar hela tiden till att bara träna hemma-vid. Men eftersom jag gjorde likadant förra veckan när Sverige spelade match i EM och då stannade hemma och eftersom jag ska tävla snart igen, så fick jag ta ett riktigt bra tag om kragen och släpa mig själv in i bilen och åka iväg til klubben.
Givetvis var där nästan ingen. Vad gör folk med sina hundar på sommaren? Jag menar, nu är ju härligaste tiden att träna. Ska man vila dom är vintern bästa tiden. Tycker jag.

I alla fall, så var Leif där och tränade med Ylva. Såg att även Linda var där och tränade Lidas med Foppa i bilen. Jag tänkte bara köra några snabba moment själv och sen köra hem. Men då kom Linda gåendes och sa vad kul att du kom, då kan vi träna ihop. Försökte igen slingra mig, men så blev det. Och det är jag tacksam för. Hade mycket att klaga på, mest att min motivation saknades och att Ronja är slö och tjock. Men vi tränade och hon tipsade mig om många nya saker att tänka på, framförallt vid fritt följ. Men sen är jag sån att har man en hund som är 7 år och tävlat i 6 år, så vet jag inte om jag orkar göra något åt vårt fritt följ längre. Känns ltie meningslöst. Försökte även slingra mig undan nästa tävling, som vi båda är anmälda till, men hon är så himla envis. Vi får se om jag kan komma ifrån tidigare från jobb för att hinna dit.

Annars gick väl träningen ganska bra. Linda påpekade lite småsaker i fritt följ som jag försökte rätta till, bla att jag bestämmer tempot i svängarna, inte Ronja och att ha tempoväxlingar i själva svängen så Ronja aldrig vet om det går snabbt eller långsamt utan MÅSTE följa mig hela tiden. Körde med kort-koppel och fick rätta henne lite då och då eftersom hon är lite slö. Skick till rutan gick jättebra. Bra tempo in i rutan, stannade precis rätt på mitt kommando. La henne (och då kunde hon helt plötsligt ligg?) och gick mot rutan, vändningar och inkallning. Kanon! Sen körde vi apportdirigering, gick oxå bra. Fint åt rätt håll, men anfaller apporten och tuggar lite när hon kommer in med den. Körde bara ingången sen och det gick bra. Vittringspinnarna är vad de är. Hon använder synen istället för näsan och synen. Ser hon inga fler pinnar tar hon bara en i högen och kommer in med den. Andra försöket gick mycket bättre och hon använde nosen hela tiden på alla pinnarna och tog rätt.

Sen körde jag "hopp långt ut". Vi har inte kört hoppet på jättelänge nu och hon var helt förvirrade. Hoppade och stannade precis efter hindret. Gjorde om hoppet säkert 5-6 gånger innan hon förstod att hon skulle springa långt ut efter hindret. Mycket beröm då. Gjorde om igen med full höjd (85 cm) och det gick kanonbra. Måste träna det mer!

Sen körde vi rutan igen som sista moment. Nu var hon så snabb in i rutan att jag inte hann med så när jag skriker stanna har hon hunnit ut ur rutan ingen. Men jag visade med handen och hon gick in igen och jag la henne och mycket beröm.
Därefter var det Lindas tur att träna Foppa. Tur att hon tränar honom efter mig annars hade jag inte haft någon motivation kvar. Dom är så himla duktiga!

Idag kom min kanadensiske vän in till mig på jobb och bjöd ut mig på en lunch/fika. Han har bott i Kanada i 12 år, men har nu flyttat "hem" till Malmö med frugan.
Jag har ju tidigare berättat att vi inte träffats eller pratats vid på 20 år. Men för några månader sedan fick vi kontakt med varandra igen (tack internet) och det är som om vi aldrig slutat prata. Vi tog vid där vi slutade ungefär.
Fredrik var den jag alltid kunde komma till och snacka med, en mycket mycket god lyssnare som ofta kom med (enligt honom) goda råd. Och jag har saknat det sååååå. Men nu är han här och kan lyssna igen.
Nåja, vi fick ju uppdatera varanda om det som hänt under 20 år, men nu är det gjort och ordningen är återställd!

I alla fall kom han in på jobb idag och ville bjuda mig på fika. Vi gick till hans gamla stam-ställ "Jojjes", som idag heter Element. Där har dom fantastiskt goda mackor och matpajer och kakor och chokladpajer och.... Jag gott är där. Vi pratade och pratade om allt mellan himmel och jord. Och som vanligt kom han med goda (?) råd.
Fast jag vet inte om dom var så goda, men råd i alla fall.
Tänk om världen var full med Fredrik:ar. Vad härligt det skulle vara.
Och på fredag är det välkomst-fest hos Topolino.

Välkomna hem Fredrik och Magdalena!

 I lördags var jag i Hamburg och såg Bruce Springsteen and the E-street Band. Det var 4:e gången jag såg dom. Första gången var 1985 på Ullevi.
Det var därefter de stängde Ullevi för att stadion hade "förflyttat" sig några centimeter och var tvungna att bygga om.

I alla fall var den konserten en höjdarkonsert. Den bästa! Men å andra sidan var jag väldigt ung och det var den första STORA konserten jag var på och allt var otroligt den gången. Men The Boss är The Boss och gav allt. Det var oxå första gången som Nils Lofgren var med i bandet och han gjorde då sin berömda "flip" (som han inte gör numera, han är väl för gammal). Den gången hade jag sittplats och lovade mig själv att aldrig mer ha det.
2 konserter har jag sett i "Parken" i Köpenhamn och då stod jag väldigt långt fram och dom konserterna var riktiga höjdare. Dels för att jag stod så nära och dels för hela Brucan-stämningen.

I lördags var alltså 4:e konserten för mig med Springsteen & E-street Band. Denna gången provade jag Hamburg. Eller det var enda stället jag lyckades få tag på biljetter, ståplats-biljetter! I Tyskland är biljetterna något dyrare än i Sverige och med resa och övernattning (och storhandling på Border Shop) blir det ju en ganska dyr historia. Men vad gör man inte för sitt E-street Band?
Konserten var otrolig, över alla förväntningar - och dom var STORA! Det var den bästa Springsteen-konserten någonsinn för min del. Bruce gav av sig själv hela tiden, ja resten av bandet oxå. Men det är ju Bruce som springer omkring mest. Kanske var han i sitt esse eftersom Patti Scialfa inte var med (är dom fortfarande gifta?). Han spelade åtminstone ut hela sitt register och smörade otroligt med publiken. Bland annat samlade han in massor av plakat från publiken med önskelåtar på och spelade 5-6 olika önskelåtar. Låtar man m y c k e t sällan hör ute på konserter. Bland annat kom min jättefavorit "Hungry Heart". Den har jag inte hört ute sen 1985! Vilken lycka och som publiken var med.

Nu vill jag till Göteborg oxå!!!!!

Äntligen är nu hemsidan (www.ronjasmatte.com) uppdaterad med tävlingsresultat från i år. Ja, inget att skryta med, men ändå. Även ny bild finns på sidan.

Vi var ute idag igen på lydnadstävling i Skanör-Falsterbo. Men vill helst inte prata om den tävlingen heller. Antingen är Ronja helt enkelt trött på att tävla (på träning är hon oftast mycket mycket piggare mer go i henne), eller så är det jag som har en uppgiven inställning, eller så tränar jag för lite, eller så är det helt enkelt för varmt. Förmodligen är det en kombination av alltihop.
Brukar väl inte heller riktigt allvar med träningen. Det blir inte alls så mycket träning som när vi tävlade förr, men det är en avvägning så hon fortfarande ska tycka det är kul. Sen är det väl mycket jag oxå. Varje tävling som inte går bra, går min motivation ner mer och mer och jag får mer negativ inställning inför varje tävling, även om jag vill tävla och tycker det är kul och jag vet att Ronja kan.

I alla fall så gick tävlingen sådär. Vittringsapporteringen gick, tack och lov, även riktigt bra idag - vi fick en 8:a, lite tugg, annars bra. Men rutan!!!! Detta hemska moment! Först fick jag säga till henne 2 gånger innan hon förstod att hon skulle till rutan, hon stod som om hon aldrig hört mig säga det kommandot förr, helt stilla. När hon väl sprang mot rutan, sprang hon rakt in och jag sa stanna. Kanon! Men därefter var det ligg - och det kommandot hade hon aldrig i sitt liv hört talas om. Hon satte sig. Försökte ungefär 5 gånger till med ligg-kommandot, högre och högre och till sist låg nog alla hundarna som var utanför ringen, men inte Ronja. Försökte även med ligg-kommando o handtecken, som vid fjärrdirigering. Men nä, ligg hade hon aldrig hört talas om. Noll poäng!!!! Alltså kan man bli galen för mindre???
Annars var hon ganska slö och tråkig - skrapade ihop 220 poäng.

Denna helgen var det lydnads-SM på Öland. Linda och Foppa lyckades ju komma med. Enligt sms från Linda gick det hela skit, men hon lyckades skrapa ihop poäng till ett 2:a pris o de placerade sig i mitten.
Bättre gick det för "Pudeltanten" och Tjalve som fick 1:a pris och bara var 2 placeringar från att komma med till finalen. Synd, men grattis till er ändå. Tjalve är en super-pudel!

Det var oxå mitt mål en gång - SM. Men jag tränade så mycket annat och ville satsa på brukset, så då höll det inte att försöka kvala in till SM samtidigt. Nu när jag vet att Ronja är kass i bakdelen och har ont ibland, så skulle jag satsat på lydnaden o inte brukset. Men nu är hon 7 år, så tycker det är lite sent att göra något åt. Vi kör bruks-spår så länge hon håller och sen får jag väl se mig om efter en ny förmåga att träna.
....kanske....! Det är ett himla jobb man måste lägga ner för att hålla sig på den nivån jag är på nu och ännu mer för att komma med till SM. Vi får se!